Själsfrände

Var det dig jag såg gå förbi, med ett rött paraply som du gömde dig i?
Eller du som delade min busshållplats, den där kalla timmen en december-
natt? Och jag sa ingenting när du gick därifrån.

Eller var det du som stod där och skrek, när jag blev offer för två pojkars
lek? Eller du som plåstrade om mig sen? Just där och då var du min bästa vän.
Och i din vita dräkt så var du änglalik.

Eller kanske du som låg här bredvid mig, som trodde att allting skulle ordna
sig. Men girigheten kom och vann och drömmen om en bättre hand.
Du var min bästa vän. Jag hoppas att du hittar hem.

Du såg mig
Jag kunde knappt titta på dig när jag gick därifrån.
Vi visste båda två att det var sista gången vi sågs.
Jag kunde knappt titta på dig när vi sa hej då.
Vi visste båda två att det var bäst så.

Och jag vet, jag vet att du såg mig.
Jag vet, jag vet att du såg mig.
Jag vet att du inte kan se mig längre.

Jag kunde knappt titta på dig när jag gick därifrån.
När du sträckte upp din hand och vinka lite grann.
Jag kunde knappt titta på dig när tårarna föll.
Så jag vände mig om när dom kom.

Och jag vet, jag vet att du såg mig.
Jag vet, jag vet att du såg mig.
Jag vet att du inte kan se mig längre.
Jag vet, jag vet att du såg mig.
Jag vet, jag vet att du såg mig.
Jag vet. Nu är det ingen som ser mig längre.
Jag vet…